Nya gu.se ska lanseras med hjälp av pilotenheter. Det betyder att verksamheten får chans att testa och ge feedback på det nya designkonceptet, publiceringsverktyget men även innehållsstruktur och den nya redaktörsorganisationen. Naturvetenskapliga fakulteten är ett av webbprojektets första pilotprojekt. Här berättar fakultetens kommunikatör Erika Hoff om det pågående arbetet och förhoppningarna inför nya gu.se.
Hej Erika, hur känns det att vara pilot?
– När vi fick frågan om vi ville vara med i pilotprojektet kändes det naturligt att tacka ja. Dels för att vi är väldigt peppade på den nya webben som ska tas fram och dels för att det finns fördelar med att vara med först. Till exempel kan vi få vara med och påverka tidigt i arbetsprocessen. Samtidigt finns såklart nackdelar med att vara först ut eftersom inget är testat sedan innan och det blir en del ad hoc-lösningar. Men vi är hyfsat flexibla, tror jag, och vana. Vi var faktiskt pilotfakultet när InfoGlue infördes för en herrans massa år sedan. Både jag och min kollega Camilla Persson kämpade med det då nya cms:et som det nu ska bli så skönt att lämna bakom sig.
Vad arbetar ni med i pilotprojektet just nu?
– Vi har precis färdigställt en nulägesanalys av fakultetens och alla institutioners webbarbete samt webbplatsinnehåll. Alla webbredaktörer har fått svara på ett batteri av frågor om innehåll, struktur, organisation, webbanalysarbete, kompetens och resurser. Jag har nyss sammanställt svaren för att få en överblick. Nu i mars ska vi kommunicera sammanställningen till prefekter, administrativa chefer och fakultetsledningen. Därefter kommer vi starta arbetet med att utse personer för olika roller i den nya redaktörsorganisationen.
”Det är en fördel att börja om på ett blankt blad. När det gäller den nya redaktörsorganisationen så är förhoppningen att webbarbetet får en professionalisering och en högre status.”
Vad är era förhoppningar på nya gu.se och den nya redaktörsorganisationen?
– Många. Vi tror att det bara kan bli bättre på nya gu.se. Det är en fördel att börja om på ett blankt blad. När det gäller den nya redaktörsorganisationen så är förhoppningen såklart att webbarbetet får en professionalisering och en högre status. Vi vill också att fler forum ska etableras så att det finns en tydlig informationsgång för hur vi ska jobba tillsammans utifrån universitetets digitala strategi. Att vi till exempel har ett gemensamt årshjul för webbarbetet och att vi har redaktionella forum för gemensamt arbete.
Vi ser dessutom tydliga problem i dagens lösning. Framförallt med fokus på den rundgång som finns med till exempel GUBAS-sidor som länkar till institution för mer information vilka i sin tur länkar tillbaka till GUBAS för mer information och så vidare. Hur vi än gör kommer vi inte runt det. Begränsningarna i utformningen av informationen i GUBAS har alltid varit grundproblemet som gjort att det byggts upp så många egna sidor och lösningar i hopp om att det ska bli bättre men som tyvärr istället förvirrar besökarna.
Hur har ni tidigare arbetat med webben?
– Alla institutioner har en webbredaktör, men det ser lite olika ut hur man jobbar med webben och hur mycket tid som är avsatt för arbetet. Ambitionen är att ha minst två webbråd per år för fakultetens webbredaktörer där vi går igenom nyheter, information från centrala webbrådet och delar erfarenheter. På fakultetsnivån gör vi en årlig revision av allt innehåll och vi arbetar löpande med siteimprove och Google Analytics.