Så skriver du en bra nyhetstext

Att skriva en bra nyhetstext är ett hantverk där övning ger färdighet. Det finns en del grundläggande saker som är bra att känna till. Dessa ska vi gå igenom i denna bloggpost.

Detta är den sista delen i serien om nyhetsarbete. Missa inte de tre tidigare delarna:

Huvudrubriken

Det viktigaste med rubriken är att den fångar läsarens intresse och lockar till vidare läsning. Samtidigt som den ska berätta vad nyheten handlar om. Rubriken är också viktig för att hittas och hamna högt i vårt interna sök, såväl som på Google.

En bra rubrik ska

  • Inte vara för lång eller kort. Maximalt 70 tecken, eller 5-10 ord.
  • Locka till vidare läsning.
  • Gärna ha med ett verb, vilket gör meningen aktiv
  • Ha täckning i texten (lova inget i rubriken som texten inte kan hålla)
  • Vara en rubrik, inte en överskrift!

Exempel: ”Bibliska texter från gamla testamentet viktig inspiration för europeiska konstnärer” kan till exempel kortas till ”Bibliska texter viktig inspiration för konstnärer”.

Exempel: ”Bra nyhetstexter på externwebben Drupal” är inte lockande och kan därför skrivas om till ”Så skriver du en bra nyhetstext”.

Ingress

Ingressen ska inte heller vara för lång, det räcker ofta med två till tre meningar som sammanfattar nyheten/artikeln precis som en ingress i en tidning. Därför ska en ingress inte bestå av flera stycken.

En bra ingress ska

  • Vara pang på! Tala direkt om vad som är nytt.
  • Vara skriven så att det inte känns motigt att läsa vidare.
  • Inte vara för långt. Max 300 tecken.

Rubrik och ingress är obligatoriska att fylla i (markerade med en röd asterix * i Drupal), för att kunna publicera nyheten.

Rubrik och ingress är obligatoriska fält när du skapar en nyhet.

Brödtext

Det finns en gyllene regel vid utformning av brödtexten: Börja med det viktigaste! Besvara sedan så många som möjligt av frågorna:

  • Vem?
  • När?
  • Var?
  • Hur?
  • Varför?

Det är viktigt att tänka på målgruppen, vem som ska läsa nyheten, och anpassa texten därefter. Alla nyheter är inte populärvetenskapliga, men det är alltid viktigt att skriva en begriplig text.

Tänk på att alla nyheter presenteras i samma centrala kontext/listning – Hitta nyheter

Annat att tänka på när du skriver brödtext

  • Variera meningarnas längd.
  • Undvik meningar med flera inskjutna bisatser, de blir svåra att följa.
  • Undvik utländska ord om svenska finns.
  • Vid behov, förklara svåra ord och begrepp.
  • Heller kort än långt. Inte längre än en normal nyhetsartikel, alltså runt 2 500 tecken.
  • Lägg gärna till faktaruta.

Formatering av texten

Som med alla webbtexter är det viktigt att tänka på att formatera och anpassa texten för webben. Klistra inte bara in en text rakt av från word och publicera ut den.

Dela in din brödtext i stycken med hjälp av blankrader. Det är viktigt för att texten ska vara enkel att läsa. Två till fem rader per stycke är en bra regel. Då blir texten luftig och mer lättöverskådlig.

Pratminus

I nyhetstexter finns ofta ett eller flera ”pratminus”, för att visa att en person talar. Det gör en text mer levande och intressant. Ett pratminus ska tillföra något och driva texten framåt. Därför ska ett pratminus inte upprepa det som redan har sagts. Tänk också på att ett pratminus inte ska låta som en statlig utredning, tal och skrift har skilda uttryckssätt. 

Observera att ett pratminus inte ska förväxlas med ett bindestreck, som är kortare. I Windowsmiljö kan ett pratminus skrivas med Alt + 0150 (på numeriska tangentbordet) eller Alt + bindestreck (på numeriska tangentbordet), och på en Mac-dator genom tangentkombinationen Alt + bindestreck.

Citat på engelska nyheter

Om du översätter en svensk nyhet, eller skriver en nyhet på engelska så ska pratminus ersättas av citattecken.

Mellanrubriker

Mellanrubriker gör alla texter mer överskådliga och enklare att läsa. När vi läser en text på webben fastnar vi för det som sticker ut, exempelvis mellanrubriker. Lägg därför till mellanrubriker i texterna.

Det är viktigt att välja rätt rubriknivå. På en mellanrubrik är det Rubrik 2 (H2) som gäller, vilket ställs in under teckenformat.

Mellanrubrikerna bör vara minst två stycken, beroende på textlängd, och hjälpa till att lyfta fram det viktigaste i texten som kommer.

Hur du ställer in mellanrubrik i en nyhet och att du ska välja Rubrik 2.

Boktitlar och kapitel

Boktitlar och forskningsprojekt ska kursiveras, kapitel och artiklar ska anges inom citattecken.

Bilder

Om det finns bra bilder till din nyhet kan det ha betydelse för nyhetsvärdet. Hur bra rubrik, ingress och brödtext du än har blir din nyhet bättre med en eller flera bilder. Fråga gärna om det finns bilder som är relevanta, till exempel miljöbilder, alltså mer än en vanlig porträttbild som med fördel läggs in längre ner i texten som just porträttbild.

Huvudbilden du lägger in är även den som syns om andra skapar en puff till din nyhet, och gör också att nyheten blir bildsatt i nyhetslistningen under Hitta nyheter.

Genrebilder är helt okej att använda, även om egentagna bilder är att föredra om sådana finns. Var dock noga med upphovsrätten och bara publicera bilder som vi har rätt att publicera. I bildbankerna finns det instruktioner om när och hur bilder får användas, samt när och hur fotograf måste anges.

Tips på bildbanker (där du kan ladda hem gratisbilder) hittar du i Medarbetarportalen:

Digitala verktyg och tips för webbarbete (Medarbetarportalen)

Kontaktperson

Uppge alltid kontaktperson. Om det är en nyhet som bygger på forskning eller annat där media kan vara intresserade, så lägg alltid till en kontaktperson som kan svara på journalisternas frågor.

Detta gäller även för om exempelvis andra forskare skulle läsa nyheten och vilja veta mer, eller inleda ett samarbete. Bifoga såväl telefonnummer, gärna fast och mobil, som e-post till den som ska svara på frågor.

Vem har skrivit texten

Som skribent ska du också lägga till vem som skrivit texten. Om något vill kontakta dig för att rätta eventuella fel eller andra saker som forskaren inte ska eller kan svara på. I nuläget finns ingen teknisk lösning på plats för att automatiskt lägga till skribent därför behöver du göra det manuellt. Rekommendationen är att göra på något av följande vis.

Som kontaktkort

Antingen kan du lägga till dig som ett kontaktkort och då ändra din titel, förslagsvis till skribent.

Hur kontakt och skribent kan läggas in på en Nyhet. Här har titeln på Ulrika Lundin bytts ut till Skribent vilket kan göras när du skapar ett kontaktkort.

I slutet av texten

Det andra rekommenderade sättet är att du kan lägga till ditt namn i slutet på texten, och länka in till din personsida på gu.se. På det sättet är alltid din kontaktinformation uppdaterad.

Lägga in den som skrivit texten i slutet och länka till personsidan.

Tagga rätt område

För att användarna enklare ska kunna filtrera fram nyheter och förstå vad de handlar om är det viktigt att tagga rätt områden.

Områdena är framtagna utifrån hur nyheter historiskt har taggats på universitetet. Kryssa i alla områden som är relevanta för nyheten.

Notera att pressmeddelande endast är till för nyheter som också skickas ut som just pressmeddelanden till media.

Granska nyheten en extra gång

Läs alltid igenom din text när den är färdig och låt gärna någon kollega läsa igenom och tycka till. När du har lagt in din text och publicerat den på webben bör du alltid titta på den hur den ser ut från utsidan.

Det är även bra om du tittar hur den ser ut i mobilen, då många som besöker gu.se gör det via mobilen.

Exempel på bra skrivna och formaterade nyheter

Så får du hjälp men nyhetsarbetet

Som lättredaktör är det alltid till din webbredaktör du ska vända dig till i första hand.

Som webbredaktör vänder du dig till webbsupporten.

Behöver du hjälp med hur du ska skriva pressmeddelanden, eller hur du ska tänka kring att nå ut medialt, kan du vända dig till den som är ansvarig för pressarbete på din institution eller fakultet (olika fakulteter har organiserat arbetet med pressfrågor olika).

Missa inte övriga delar om nyhetsarbete

Detta är den sista delen i serien om nyhetsarbete. Missa inte de tre tidigare delarna:

Vad är inte en nyhet – Nyhetsarbete på externwebben

Vi har i tidigare bloggposter gått igenom hur nyhetsarbete fungerar och vad som är en nyhet för externwebben. Men allt nytt är inte nyheter, utan bör kommuniceras på andra vis. I denna bloggpost ska vi ge exempel på innehåll som i första hand inte är att betrakta som en nyhet och hur du kan kommunicera den istället.

En medarbetare intervjuas i media

Att exempelvis en forskare intervjuas i media är bra, det sprider kunskap och är en del av den tredje uppgiften. Men det är en del av den löpande verksamheten. Dagligen intervjuas många av universitetets forskare inom sina specialområden.

En intervju i media är naturligtvis intressant för en verksamhet att berätta om. Dock är det av litet intresse för universitetet i stort.

Istället kan du lösa det genom att skapa en informationssida som handlar om hur er verksamhet exponeras i media. Det har till exempel Institutionen för journalistik, medier och kommunikation gjort genom sin sida ”JMG i medierna”. Ett annat exempel är psykologiska institutionen med sin sida ”Vår medverkan i media”.

Dessa sidor kan puffas till på startsidor där puffnamnet kan ändras beroende på om något nytt hänt.

Om era medarbetare mer sällan är med i media kan ni lyfta fram de specifika tillfällena genom att lägga upp en puff eller kortare text på er sida om det och länka till intervjun.

Ett internt seminarium

Att verksamheten har ett internt seminarium som överhuvudtaget inte vänder sig till extern publik är inte en nyhet.

Ny publicering

Att en forskare publicerat sig i en vetenskaplig tidskrift är inte en nyhet om texten inte skrivs så att en extern besökare förstår vad den handlar om. Det räcker inte med artikelns rubrik, utan här behöver redaktören sätta sig in i vad det handlar om och skriva en populärvetenskaplig text.

En tjänst lyses ut

Att verksamheten söker en ny lektor, studieadministratör eller doktorand kan vara av stort värde för den enskilda verksamheten men inte för universitetet i stort. Självklart ska verksamheten kunna visa upp att det finns en eller flera tjänster utlysta. Att det finns nya tjänster kan definitivt vara något en redaktör vill lyfta in på verksamhetens startsida.

För att få till en levande känsla på er yta kan du även här arbeta med puffar. Gör en puff generellt till lediga anställningar. Du kan också göra specifika puffar, eller listor, till specifika annonser.

Startsidan gu.se

På startsidan gu.se finns en sektion med två puffar som har med anställningar att göra. En generell till alla annonser och en mer specifik, i detta exempel om att arbeta på Högskoleprovet.

Sektionen om lediga anställningar på startsidan gu.se

Havet samlar sina annonser

Ett annat exempel är ytan ”Havet”, där det samlas information om forskning, utbildning och nyheter om havet och samhället från Göteborgs universitet. Inom det området finns det många tjänster utlysta och redaktören har skapat en informationssida med en kort beskrivning av tjänsten och länk till rekryteringssystemet där annonsen ligger.

Jobba hos oss – Havet

På gu.se/havet har de samlat annonser kopplade till sitt område på en informationssida

Så får du hjälp

Som lättredaktör är det alltid till din webbredaktör du ska vända dig till i första hand.

Som webbredaktör vänder du dig till webbsupporten.

Behöver du hjälp med hur du ska skriva pressmeddelanden, eller hur du ska tänka kring att nå ut medialt, kan du vända dig till den som är ansvarig för pressarbete på din institution eller fakultet (olika fakulteter har organiserat arbetet med pressfrågor olika).

Nästa bloggpost – Så skriver du en bra nyhet

I den fjärde och sista delen om nyhetsarbete kommer vi ta upp hur du skriver en bra nyhet.

Missa inte våra tidigare bloggposter:

Första delen i serien om nyhetsarbete – Så fungerar nyheter i Drupal

Andra delen – Vad är en nyhet – Nyhetsarbete på externwebben