Vi har i tidigare bloggposter gått igenom hur nyhetsarbete fungerar och vad som är en nyhet för externwebben. Men allt nytt är inte nyheter, utan bör kommuniceras på andra vis. I denna bloggpost ska vi ge exempel på innehåll som i första hand inte är att betrakta som en nyhet och hur du kan kommunicera den istället.
En medarbetare intervjuas i media
Att exempelvis en forskare intervjuas i media är bra, det sprider kunskap och är en del av den tredje uppgiften. Men det är en del av den löpande verksamheten. Dagligen intervjuas många av universitetets forskare inom sina specialområden.
En intervju i media är naturligtvis intressant för en verksamhet att berätta om. Dock är det av litet intresse för universitetet i stort.
Istället kan du lösa det genom att skapa en informationssida som handlar om hur er verksamhet exponeras i media. Det har till exempel Institutionen för journalistik, medier och kommunikation gjort genom sin sida ”JMG i medierna”. Ett annat exempel är psykologiska institutionen med sin sida ”Vår medverkan i media”.
Dessa sidor kan puffas till på startsidor där puffnamnet kan ändras beroende på om något nytt hänt.
Om era medarbetare mer sällan är med i media kan ni lyfta fram de specifika tillfällena genom att lägga upp en puff eller kortare text på er sida om det och länka till intervjun.
Ett internt seminarium
Att verksamheten har ett internt seminarium som överhuvudtaget inte vänder sig till extern publik är inte en nyhet.
Ny publicering
Att en forskare publicerat sig i en vetenskaplig tidskrift är inte en nyhet om texten inte skrivs så att en extern besökare förstår vad den handlar om. Det räcker inte med artikelns rubrik, utan här behöver redaktören sätta sig in i vad det handlar om och skriva en populärvetenskaplig text.
En tjänst lyses ut
Att verksamheten söker en ny lektor, studieadministratör eller doktorand kan vara av stort värde för den enskilda verksamheten men inte för universitetet i stort. Självklart ska verksamheten kunna visa upp att det finns en eller flera tjänster utlysta. Att det finns nya tjänster kan definitivt vara något en redaktör vill lyfta in på verksamhetens startsida.
För att få till en levande känsla på er yta kan du även här arbeta med puffar. Gör en puff generellt till lediga anställningar. Du kan också göra specifika puffar, eller listor, till specifika annonser.
Startsidan gu.se
På startsidan gu.se finns en sektion med två puffar som har med anställningar att göra. En generell till alla annonser och en mer specifik, i detta exempel om att arbeta på Högskoleprovet.
Havet samlar sina annonser
Ett annat exempel är ytan ”Havet”, där det samlas information om forskning, utbildning och nyheter om havet och samhället från Göteborgs universitet. Inom det området finns det många tjänster utlysta och redaktören har skapat en informationssida med en kort beskrivning av tjänsten och länk till rekryteringssystemet där annonsen ligger.
Så får du hjälp
Som lättredaktör är det alltid till din webbredaktör du ska vända dig till i första hand.
Som webbredaktör vänder du dig till webbsupporten.
Behöver du hjälp med hur du ska skriva pressmeddelanden, eller hur du ska tänka kring att nå ut medialt, kan du vända dig till den som är ansvarig för pressarbete på din institution eller fakultet (olika fakulteter har organiserat arbetet med pressfrågor olika).
Nästa bloggpost – Så skriver du en bra nyhet
I den fjärde och sista delen om nyhetsarbete kommer vi ta upp hur du skriver en bra nyhet.
Missa inte våra tidigare bloggposter:
Första delen i serien om nyhetsarbete – Så fungerar nyheter i Drupal
Andra delen – Vad är en nyhet – Nyhetsarbete på externwebben
Jag tycker att det här signalerar en alltför grund förståelse av vilka målgrupper webbaserad forskningskommunikation kan ha, men också ett ganska linjärt och omodernt synsätt på kommunikation utifrån ett slags ”megafonlogik”, där mottagandet på något sätt alltid skulle vara ett passivt lyssnande.
All forskningskommunikation är inte populärvetenskap som vänder sig till någon typ av vagt definierad (och i praktiken ickeexisterande) ”allmänhet”, och som till varje pris måste förenklas enligt en traditionell presslogik, där varje innehåll (i det här fallet webbnyheter) ska vända sig till alla.
Det finns viktiga målgrupper för viss forskningskommunikation som är djupt initierade, och inte alltid omfattar särskilt många individer. Men i många fall kan det vara minst lika relevant att nå fem personer som 5000, beroende på vilka effektmålen är.
Webbkommunikation idag följer knappast logiken ”allt till alla”, där saker nödvändigtvis måste förenklas ned till en minsta gemensamma nämnare-nivå. I själva verket är människorna vi kommunicerar med vana och aktiva användare av olika typer av flöden och har en god förmåga att själva sortera ut det som är relevant och intressant för dem (åtminstone de allra flesta).
Tror därför att det är klart viktigare att skapa en webb som är navigerbar och med UX som stödjer den logik som människor använder idag (överblickbarhet, sorteringsförmåga, tydlighet, igenkänning), än att till varje pris försöka strömlinjeforma (och ”gatekeepa”) innehållet utifrån föreställningar om vad ”så många som möjligt gillar”.
Det är liksom inte en slump att traditionella medier tappat mark. Om lärosäten desperat ska fortsätta försöka kommunicera enligt den logiken är risken stor att vi också blir intvingade i samma typ av clickbaitkommunikation som traditionella medier känner sig nödgade att hålla på med för att säkra sin fortlevnad.
Hej Mattias,
Allt åt alla är inget vi försöker få till. Syftet med dessa tre bloggposter är att öka förståelsen kring hur universitetets nya webb fungerar, en gemensam webb.
Håller helt med dig om att all forskningskommunikation inte är populärvetenskaplig, och vi har ett stort antal målgrupper som besöker oss. Det finns inget egenvärde i att många läser, utan vi vill att rätt personer ska nås. Samtidigt bör vi inte stänga ute besökargrupper enbart för att vi inte tar oss tiden att skriva ordentligt.
Ett stort problem med den gamla webben var att den var svårnavigerad, besökarna visste inte var information eller nyheter fanns. Det vi har gjort är att samla nyheter under samma tak och tagit bort den centrala gatekeepern så att alla redaktörers nyheter syns mer och i en GU-kontext.
Sedan är vi fullt medvetna om att Drupal och dess funktioner och användningen av systemet inte är perfekt.
Är det något specifikt i denna eller tidigare poster du reagerar på?