För att hålla din webbyta eller sidor korrekta är Siteimprove kvalitetsverktyget att använda, för att exempelvis undvika brutna länkar. Brutna länkar är inte bra för besökaren eller för verksamheten. Att kontrollera dina länkar är något du som redaktör ska göra regelbundet. Bland annat för att hitta länkar till den gamla Drupal-miljön som slutat fungera. Idag finns 69 stycken sådana.
Policy att upptäcka Webcontent-länkar
Innan vi lanserade externwebben kunde ni arbeta i verktyget.
Då lades det in länkar som fanns i den så kallade ”webcontent”-miljön, där ni
arbetade innan lansering. De hårdlänkar (alltså när du klistrat in en https://-länk)
som gick till webcontent fungerade före lanseringen men inte efter.
Det finns idag 69 länkar på vår externwebb som går till webcontent. Dessa behöver naturligtvis bytas ut.
Ett effektivt verktyg för dig som redaktör att använda inom många olika områden. Exempelvis:
Om ni byter dekan eller prefekt kan du skapa en policy som söker efter namnet på den gamla dekanen/prefekten, hittar alla sidor så du kan byta namn till den nya.
Siteimprove är universitetets verktyg för att hålla webben i
ett bra skick. Hitta trasiga länkar, stavfel, tillgänglighetsfel med mera. Ett
måste för alla som jobbar aktivt med webb på universitetet.
Att skriva en bra nyhetstext är ett hantverk där övning ger färdighet. Det finns en del grundläggande saker som är bra att känna till. Dessa ska vi gå igenom i denna bloggpost.
Detta är den sista delen i serien om nyhetsarbete. Missa
inte de tre tidigare delarna:
Det viktigaste med rubriken är att den fångar läsarens
intresse och lockar till vidare läsning. Samtidigt som den ska berätta vad
nyheten handlar om. Rubriken är också viktig för att hittas och hamna högt i
vårt interna sök, såväl som på Google.
En bra rubrik ska
Inte vara för lång eller kort. Maximalt 70
tecken, eller 5-10 ord.
Locka till vidare läsning.
Gärna ha med ett verb, vilket gör meningen aktiv
Ha täckning i texten (lova inget i rubriken som
texten inte kan hålla)
Vara en rubrik, inte en överskrift!
Exempel: ”Bibliska texter från gamla testamentet viktig inspiration för
europeiska konstnärer” kan till exempel kortas till ”Bibliska texter viktig inspiration för konstnärer”.
Exempel: ”Bra nyhetstexter på externwebben Drupal” är
inte lockande och kan därför skrivas om till ”Så skriver du en bra nyhetstext”.
Ingress
Ingressen ska inte heller vara för lång, det räcker ofta med
två till tre meningar som sammanfattar nyheten/artikeln precis som en ingress i
en tidning. Därför ska en ingress inte bestå av flera stycken.
En bra ingress ska
Vara pang på! Tala direkt om vad som är nytt.
Vara skriven så att det inte känns motigt att
läsa vidare.
Inte vara för långt. Max 300 tecken.
Rubrik och ingress är obligatoriska att fylla i (markerade
med en röd asterix * i Drupal), för att kunna publicera nyheten.
Rubrik och ingress är obligatoriska fält när du skapar en nyhet.
Brödtext
Det finns en gyllene regel vid utformning av brödtexten:
Börja med det viktigaste! Besvara sedan så många som möjligt av frågorna:
Vem?
När?
Var?
Hur?
Varför?
Det är viktigt att tänka på målgruppen, vem som ska läsa nyheten, och anpassa texten därefter. Alla nyheter är inte populärvetenskapliga, men det är alltid viktigt att skriva en begriplig text.
Tänk på att alla nyheter presenteras i samma centrala kontext/listning – Hitta nyheter
Annat att tänka på när du skriver brödtext
Variera meningarnas längd.
Undvik meningar med flera inskjutna bisatser, de blir svåra att följa.
Undvik utländska ord om svenska finns.
Vid behov, förklara svåra ord och begrepp.
Heller kort än långt. Inte längre än en normal nyhetsartikel, alltså runt 2 500 tecken.
Lägg gärna till faktaruta.
Formatering av texten
Som med alla webbtexter är det viktigt att tänka på att
formatera och anpassa texten för webben. Klistra inte bara in en text rakt av
från word och publicera ut den.
Dela in din brödtext i stycken med hjälp av blankrader. Det
är viktigt för att texten ska vara enkel att läsa. Två till fem rader per
stycke är en bra regel. Då blir texten luftig och mer lättöverskådlig.
Pratminus
I nyhetstexter finns ofta ett eller flera ”pratminus”, för att visa att en person talar. Det gör en text mer levande och intressant. Ett pratminus ska tillföra något och driva texten framåt. Därför ska ett pratminus inte upprepa det som redan har sagts. Tänk också på att ett pratminus inte ska låta som en statlig utredning, tal och skrift har skilda uttryckssätt.
Observera att ett pratminus inte ska förväxlas med ett
bindestreck, som är kortare. I Windowsmiljö kan ett pratminus skrivas med Alt +
0150 (på numeriska tangentbordet) eller Alt + bindestreck (på numeriska
tangentbordet), och på en Mac-dator genom tangentkombinationen Alt +
bindestreck.
Citat på engelska nyheter
Om du översätter en svensk nyhet, eller skriver en nyhet på
engelska så ska pratminus ersättas av citattecken.
Mellanrubriker
Mellanrubriker gör alla texter mer överskådliga och enklare
att läsa. När vi läser en text på webben fastnar vi för det som sticker ut,
exempelvis mellanrubriker. Lägg därför till mellanrubriker i texterna.
Det är viktigt att välja rätt rubriknivå. På en mellanrubrik
är det Rubrik 2 (H2) som gäller, vilket ställs in under teckenformat.
Mellanrubrikerna bör vara minst två stycken, beroende på textlängd, och hjälpa till att lyfta fram det viktigaste i texten som kommer.
Hur du ställer in mellanrubrik i en nyhet och att du ska välja Rubrik 2.
Boktitlar och kapitel
Boktitlar och forskningsprojekt ska kursiveras, kapitel och
artiklar ska anges inom citattecken.
Bilder
Om det finns bra bilder till din nyhet kan det ha betydelse
för nyhetsvärdet. Hur bra rubrik, ingress och brödtext du än har blir din nyhet
bättre med en eller flera bilder. Fråga gärna om det finns bilder som är
relevanta, till exempel miljöbilder, alltså mer än en vanlig porträttbild som
med fördel läggs in längre ner i texten som just porträttbild.
Huvudbilden du lägger in är även den som syns om andra skapar en puff till din nyhet, och gör också att nyheten blir bildsatt i nyhetslistningen under Hitta nyheter.
Genrebilder är helt okej att använda, även om egentagna
bilder är att föredra om sådana finns. Var dock noga med upphovsrätten och bara
publicera bilder som vi har rätt att publicera. I bildbankerna finns det
instruktioner om när och hur bilder får användas, samt när och hur fotograf
måste anges.
Tips på bildbanker (där du kan ladda hem gratisbilder) hittar du i Medarbetarportalen:
Uppge alltid kontaktperson. Om det är en nyhet som bygger på
forskning eller annat där media kan vara intresserade, så lägg alltid till en
kontaktperson som kan svara på journalisternas frågor.
Detta gäller även för om exempelvis andra forskare skulle läsa nyheten och vilja veta mer, eller inleda ett samarbete. Bifoga såväl telefonnummer, gärna fast och mobil, som e-post till den som ska svara på frågor.
Vem har skrivit texten
Som skribent ska du också lägga till vem som skrivit texten. Om något vill kontakta dig för att rätta eventuella fel eller andra saker som forskaren inte ska eller kan svara på. I nuläget finns ingen teknisk lösning på plats för att automatiskt lägga till skribent därför behöver du göra det manuellt. Rekommendationen är att göra på något av följande vis.
Som kontaktkort
Antingen kan du lägga till dig som ett kontaktkort och då ändra din titel, förslagsvis till skribent.
Hur kontakt och skribent kan läggas in på en Nyhet. Här har titeln på Ulrika Lundin bytts ut till Skribent vilket kan göras när du skapar ett kontaktkort.
I slutet av texten
Det andra rekommenderade sättet är att du kan lägga till ditt namn i slutet på texten, och länka in till din personsida på gu.se. På det sättet är alltid din kontaktinformation uppdaterad.
Lägga in den som skrivit texten i slutet och länka till personsidan.
Tagga rätt område
För att användarna enklare ska kunna filtrera fram nyheter
och förstå vad de handlar om är det viktigt att tagga rätt områden.
Områdena är framtagna utifrån hur nyheter historiskt har
taggats på universitetet. Kryssa i alla områden som är relevanta för nyheten.
Notera att pressmeddelande endast är till för nyheter som
också skickas ut som just pressmeddelanden till media.
Granska nyheten en extra gång
Läs alltid igenom din text när den är färdig och låt gärna
någon kollega läsa igenom och tycka till. När du har lagt in din text och
publicerat den på webben bör du alltid titta på den hur den ser ut från
utsidan.
Det är även bra om du tittar hur den ser ut i mobilen, då många som besöker gu.se gör det via mobilen.
Som lättredaktör är det alltid till din webbredaktör du ska
vända dig till i första hand.
Som webbredaktör vänder du dig till webbsupporten.
Behöver du hjälp med hur du ska skriva pressmeddelanden,
eller hur du ska tänka kring att nå ut medialt, kan du vända dig till den som
är ansvarig för pressarbete på din institution eller fakultet (olika fakulteter
har organiserat arbetet med pressfrågor olika).
Missa inte övriga delar om nyhetsarbete
Detta är den sista delen i serien om nyhetsarbete. Missa
inte de tre tidigare delarna:
